Det är märkligt det där. Med de andra två har jag verkligen inte gillat att amma. Men de tokvägrade flaska och ersättning så jag hade inte så mycket val. Så kommer den här lilla tjejen. Tar napp och flaska direkt och ersättningen går ner (även om den absolut inte är så god som min mjölk tydligen). Men nu funkar amningen toppen. Brösten är inte alls så stora som de andra gångerna. Läcker ingen mjölk. Det finns så det räcker åt henne, men inget överflöd som tidigare. Och det är ju så skönt såklart. Men jag var så inställd på att bara amma någon enstaka månad och gå över till flaska så fort tillfälle gavs. Så nu blir jag lite förvirrad. Det som är så skönt iallafall är att det fungerar med flaskan. Att om jag är borta så kan hon få mat. Det är inte riktigt samma panik som när storasystrarna var små.
Men även om hon tar flaskan och äter glupskt från den så tycker hon ju inte att det är hälften så mysigt. Ibland är det inte hunger utan bara mys hon är ute efter och då räcker det att lägga henne vid bröstet så somnar hon med kinden tätt tätt intill.
Kanske är det också så att eftersom jag vet att det är sista gången så kan jag tycka mer om det.
Och efter senaste BVC besöket så är jag övertygad om att jag ska amma iallafall tills vi kommit hem från Italien. Lilltösen hinner inte få alla vaccinationer och så länge jag ammar så får hon antikroppar från mig.
Magdalenas blogg 