Hösten, bästa tiden för tv-serier

När hösten kommer är jag alltid som mest engagerad i tv-serier. I år har jag varit väldigt dålig på att kolla upp nytt och kollar bara på gamla favoriter som kommit med nya säsonger. Men som det är just nu, så har jag så fullt upp med det, att allt nytt får vänta. Det är inte helt dumt, för då kan jag läsa om vilka som är värda att se, och man slipper börja se en serie som läggs ner efter några få avsnitt.

De tv-serier jag följer som just nu har nya säsonger på gång är:

Nashville, en av mina absoluta favoriter. jag älskar allting med den, men framför allt musiken och Sam Palladio.

Parenthood, utan tvekan en av de bästa tv-serier jag har sett. Den är så fantastiskt äkta. Varenda dialog känns genuin och om man tycker att familjen är det viktigaste man har, så kan man inte annat än att älska den. Tyvärr är det sista säsongen nu. Den kommer att lämna ett stort hål efter sig.

Awkward, inte något som går till historien, men väldigt underhållande ungdomsserie i High School miljö

New Girl, underbar liten karamell som alltid lämnar mig med ett leende på läpparna och en härlig känsla. Härliga karaktärer!

The Big Bang Theory, lite enformig nu efter alla år. Jag tyckte den var fantastisk när den kom, och fortfarande kommer avsnitt som är riktigt roliga, men jag kan tycka att det snart börjar bli dags att runda av.

Modern Family, charmig och rolig. Inte heller något som går till historien, men riktigt underhållande.

Play it again, Dick, kort kort på CW seed, men jag tar allt som har med Veronica Mars att göra.

The Biggest Loser, det enda i realityväg som jag tittar på. Det finns så mycket jag gillar med detta program, men det är ju i en helt annan liga, än riktiga tv-serier

Tv-serier jag följer, men inte är riktigt ikapp med

Castle, fantastiska karaktärer och den enda procedural som jag verkligen gillar. Har dock inte kommit igång med sjunde säsongen än.

Sons of Anarchy, åh vad jag är bitter över denna tv-serie. Som började så makalöst fantastiskt bra och som nu bara är som en svart sörja. Jag började titta på denna sista säsong, men stängde av i mitten av andra avsnittet. Jag orkar inte med det. Jag kommer se klart den, men det blir inte nu.

Once Upon a Time, en riktigt mysig tv-serie. Välgjord och med bra karaktärer. Men här ligger jag långt efter.

Homeland, helt fantastisk, men även här ligger jag efter. Undrar när jag ska hinna se allt.

Och säkert många fler jag inte kommer på nu.

Två serier jag gett upp för att jag inte orkar med det överdrivna såpiga dramat är Revenge och Pretty Little Liars. Kommer säkert i brist på annat se ikapp dem någon gång, men just nu har jag varken tid eller ork.

Ridbegåvning

Maja har velat börja rida länge och i somras fick hon gå på ett tvådagars läger och blev helt såld. Dessutom visade det sig att hon var en naturbegåvning på det. Så nu har hon börjat rida en gång i veckan. Jag blir så imponerad på hur hon hanterar dessa gigantiska djur. Själv har jag enorm respekt för dem, är nästan lite rädd, men hon vet precis hur hon ska hantera dem. Grymt!

onsdagskväll

Idag har jag mått lite mindre illa… tänk om det är på väg att släppa nu… Vågar nästan inte tro det, och äter fortfarande mina tabletter. Men hoppet finns där iallafall. Längtar tills jag kommer vara sugen på saker igen. att ha riktig matlust. Det brukar fungera bra att äta nu, men det där att bli sugen, det längtar jag verkligen efter.

Ikväll blev det lite för sent för middag när jag kom hem så det blev bara varm choklad och varma mackor. Passade perfekt efter denna riktigt ruskiga höstdag.

Vecka 17

Det känns som om alla inlägg jag skriver numera handlar om hur fort tiden går. Och det är verkligen så det känns. Nästan konstigt att den går såhär fort i början av graviditeten, när jag mått så fruktansvärt dåligt. Det håller i sig tyvärr, illamåendet, men med Elin släppte det i vecka 17, så jag har stora förhoppningar om att det bara är några få dagar kvar.

Elin på väg till förskolan för en dryg vecka sedan. En sen vecka, de mornarna är ljuvliga. Vi har all tid i världen och kan smyga genom skogen och leka lekar på vägen till förskolan när vi lämnat Maja vid busshållplatsen.

Förutom illamåendet så mår jag väldigt bra i graviditeten. Känner mig rätt lugn inför vad som komma skall. Och bebis sprattlar till ibland. Moderkakan sitter i framvägg så tydligen ska jag inte känna det så tidigt den här gången. Men sedan har jag också hört att det är just sparkarna sedan som man känner mindre av. Rörelserna inuti som det är nu i början känner man lika bra ändå. i början av november är det dags för ultraljud igen, och då ska vi fråga vad det är för kön. Vi har inte tagit reda på det med flickorna, mest för att man då inte fått reda på det även om man frågat i Hallands läns landsting. Men tydligen har de ändrat på det där, så nu, tredje gången gillt, ska vi förhoppningsvis få veta, redan under graviditeten. Och det spelar naturligtvis ingen roll, om det är en kille eller en tjej. Men det ska ändå bli roligt att veta.

Bebis i vecka 13+2. En mycket livlig liten krabat som sprattlade med armar och ben och ville visa sig från alla håll. Ryggrad och näsben såg vi tydligt. Ska bli så roligt att få se den igen och då ännu mer detaljerat. Då har den ju dessutom vuxit till sig rätt så mycket. Vecka 20 kommer jag att vara i då. Halvvägs… fantastiskt!

Jag ska försöka bli bättre på det där med bloggandet igen, men jag vågar inte lova något. För varje gång jag gör det så dröjer det en evighet innan jag skriver. Som att jag hindrar mig själv.

Förra helgen var vi på Liseberg. Sista helgen innan de stängde för säsongen. Helt galet mycket folk, men väldigt mysigt.

Andreas och Maja var iväg och åkte Helix medan jag och Elin hängde på de lite lugnare attraktionerna. Passade mig utmärkt nu med bebis i magen och ständigt illamående. Men hade jag inte varit gravid hade jag mer än gärna hängt med på Helix, den verkar härlig!

Det har gått ett drygt år sedan jag bloggade här. Jag har bloggat under tiden, men då främst på malikon.wordpress.com och några andra lite mer anonyma och sporadiska ställen. Jag vet inte varför jag har behov av att byta då och då. Att skapa nytt och ibland att återkomma. Min plan var egentligen inte att byta nu, men Malikonbloggen började bli så full, minnet började ta slut, så då blev det ett byte ändå. Och eftersom jag redan hade denna blogg, med bara något enstaka inlägg så funkade det ju rätt så bra.

Så nu får vi väl se om jag faktiskt kommer att blogga mer, eller om jag bara tror att jag ska göra det och så blir det något enstaka inlägg.