Om att ha gott om tid för sin passion

Som föräldraledig har jag rätt mycket tid. Förvisso mindre nu när Li kryper snabbt som en liten iller över golven här hemma. Men mer än när jag jobbar heltid, som ju är fallet annars. Det har gjort att jag har kunnat dyka ner med huvudet före i min stora passion. Ja utöver min familj och mina barn. Och det är ju tv-serier. Varje höst får jag som en nytändning och vill se allt, precis allt och börjar längta tillbaka till tiden med tv-land. Världens bästa forum. Efter varje avsnitt av vilken tv-serie som helst så kunde man surfa in där och diskutera med likasinnade svenska tv-serietokar. Underbart. Nu kör jag på det näst bästa, bloggen seriedrottningen. Hon har börjat med att ha en tv-cirkel. Tyvärr är tv-serien vi diskuterar nu Quantico och den har visat sig vara bedrövligt tråkig. Såg fyra avsnitt, men nu orkar jag inte längre. Alla, precis alla, karaktärer är sjukt märkliga och har mystiska hemligheter. Alltså innan man får komma till Quantico så tror jag att de gör en rätt så rejäl bakgrundsundersökning och då borde flera av de här fånarna inte fått komma med alls. Nej, jag köper den inte. Dessutom är huvudpersonen extremt överdriven och spelas rätt illa. Om jag får höra att den blivit bättre så kommer jag kanske kunna ge den en ny chans, men inte som det är nu.

Supergirl är en annan ny serie för hösten som jag kikat på. Det har bara kommit två avsnitt ännu, så det är ju lite tidigt att säga mycket om det. Men än så länge tycker jag den är sådär. Jag hade svårt för Melissa Benoist i Glee och det påverkar nog lite vad jag tycker om henne här också. Och jag tycker hon är så himla mycket svag och klantig tjej trots att hon ska vara superhjälte. Hon har alltid vetat om att hon har de här krafterna, varför har hon inte tränat alls? Även om hon har velat ”gömma sig” och vara vanlig så kan hon ju ändå förbereda sig på att hon en dag kommer att använda dem. Istället sitter, står och ligger hon helt handfallen i vissa situationer. Lite synd tycker jag. Men jag ska se några avsnitt till. Jag har ofta lite svårt för den typen av serier också. De måste vara riktigt jäkla bra för att jag sa fastna.

Och när vi pratar om riktigt jäkla bra, iZombie. Alltså den är helt fantastisk! Mina förväntningar var höga eftersom jag älskar Veronica Mars (samma skapare, Rob Thomas). Och även om detta är något annat, så finns mycket av det som gjorde Veronica Mars så otroligt bra även i denna. Fantastiska karaktärer, genial dialog och spännande veckofall. Och Liv, huvudpersonen, är helt underbar. Ja det är verkligen ett tips för alla som vill ha en riktigt bra tv-serie att följa nu. Jag tittar sällan på svensk tv, men efter en snabb googling så verkar det vara Kanal 11 som sänder den här. Jag ska också säga att jag inte är zombieförtjust, så det behöver man inte vara för att inse storheten i denna lilla pärla.

Bilder lånade från Google.

Ett litet inlägg

Den bortglömda bloggen. Jag läser bloggar varje dag, men av någon anledning så glömmer jag bort att jag har en själv. Tyvärr. Jag tänker ibland att, det här borde jag blogga om, men när jag väl har tiden och möjligheten, så är det glömt. Jag vill också helst ha ett tangentbord när jag skriver mycket. Alltså ett fysiskt riktigt tangentbord. Touch i all ära, men känslan är inte alls densamma. Så då ska jag sätta mig vid datorn och blogga, och det blir helt enkelt inte av. Trots att vi har små smidiga laptops att använda.

Lite bilder från den senaste tiden.

Li går precis igenom sin första förkylning. Det värsta är över, men lite snorigt är det allt fortfarande. Hon var i princip bra i tisdags, men sen tycker jag det jag ökat lite igen.

Vädret i oktober har överlag varit fantastiskt. Försöker kanske gottgöra sommaren som regnade bort.

I omvärlden är det kaos just nu. Flyktingkris, nedbrända asylboenden och igår en 20årig rasist som knivmördade 2 och skadade ytterligare 2 på en skola i Trollhättan. Man blir förbannad, rädd och ledsen. Mer om det när jag sitter vid en dator och kan skriva ordentligt.

September är här

Plötsligt är det september. Mitten av månaden till och med. Sommaren börjar lida mot sitt slut och vardagen är här igen. Det är alltid både sorgligt och skönt. Jag älskar sommaren och ledigheten och friheten, men det är något visst med vardagen och rutiner och när sommaren övergår i höst också.

Li är fem månader nu och fortsätter att växa och utvecklas så det knakar. Hon äter gröt med stor glädje och puré med rejäl misstänksamhet. Hon älskar sin gåstol. Ligger fortfarande gärna på rygg i sitt babygym, men bara en stund. Sedan vänner hon till mage och ålar runt litegrann. Det går inte så fort eller så långt, men det är sällan hon är kvar där man lagt henne några längre stunder.

Elin är nu bland äldsta på förskolan. Hon önskar att hon fick vara där mer än sina 15 timmar, men samtidigt gillar hon att vara hemma med mig och Li också. Hon är högljudd och envis. Och fantastiskt rolig. Hon har verkligen humor den ungen. Enorm fantasi och är väldigt musikalisk. Låtar fastnar i hennes huvud (precis som de alltid gjort hos mig) och hon håller toner imponerande bra. Hon har precis börjat i gymnastik och är väldigt lycklig för det.

Maja har börjat fyran och verkar älska det. Nya lärare, nya (och gamla) klasskamrater och hon har fått en helt ny ork och energi. Även hon har börjat i gymnastik, så nu är det det och Karate som är hennes fritidsaktiviteter. Ridningen lade hon ner i våras.  Man märker att hon börjar bli äldre. Humöret går lite bergochdalbana. Ena stunden är hon världens mysigaste och i nästa vill hon vara i fred i sitt rum. Det hör väl till. Mycket hormoner i omlopp. Hon är väldigt omtänksam och fin mot alla. Otroligt social, som hon alltid har varit, men något mer försiktig i nya situationer. Enormt modig när hon mötte några av idolerna, Samir och Victor.

Nu är det sovdags… Sov gott!

Italien

Imorgon åker vi hem från italien. Haft det fantastiskt mest, men med några mindre trevliga incidenter. Fokuserar på det härliga i detta inlägg dock. Italien är mitt favoritland tillsammans med (eller kanske strax efter) Japan och det har visat sig från sin bästa sida. Rom och Castiglione della Pescaia blev det denna resan.  Några bilder får berätta mer. De flesta och framförallt bästa bilder är dock i Andreas telefon och vår kamera.

Hemma är det full renovering på gång medan jag och flickorna har åkt till Stockholm på semester i en vecka. Vi bor hos min syster med familj fram tills på måndag då vi ska bo på hotell en natt innan vi åker hem.

Li växer så det knakar, snart tre månader ocj världens bästa bebis. Nästan alltid glad, sover hela natten och så söt så man storknar. Jag njuter till fullo av henne och mina andra fantastiska flickor. Det är så underbart att ha så mycket tid för dem allihop nu när jag är ledig. Även om Li såklart tar mest tid.

En ljuvlig torsdagskväll

Gårdagskvällen bjöd på en fin stund i Gottskär och lite träning. Testade Boxmix igår. Riktigt kul pass och svettigt. Jag ser för skojig ut när jag boxas, men oj vad roligt det är. Märkte det när jag körde min Biggest Loser skiva för något år sedan eller två, att det alltid var boxövningarna som var de roligaste.

Och Gottskär då. När Maja var på karate så hängde resten av familjen där. Det är verkligen en fin plats. Fotonörd som jag är tog jag hur mycket kort som helst. Hade tyvärr ingen riktig kamera, utan bara telefonen. Men här är ett urval.

PS. Lägg märkte till fågeln på fjärde bilden.

En tisdag i bilder

I tisdags testade jag på att ha fem barn en stund. Gick strålande. Men mycket för att Li sov mest hela tiden och de andra barnen var mellan fem och tio. Alltså rätt så självgående. Men det var så härligt att se dem alla fyra tjejer, skrattandes, springandes. Lite bilder från dagen följer nedan.

  
Denna lilla filur skrämde livet ur tjejerna där den låg och kikade på dem. 

Första gången

Idag var första gången vi hade barnvakt för Li. Ett stort tillfälle. Det var förvisso bara en timme, men ändå. Hon är ju bara sju veckor gammal. Jag har varit iväg innan men då har Andreas varit hemma. Men idag behövde jag åka iväg innan han kom hem från jobbet så tjejernas morfar och K ställde upp och passade alla tre. Det gick strålande. Hon hade varit glad och härlig till strax innan Andreas kom hem då hon somnat. Utan minsta skrik.

Idag var också första gången jag tränade på… jag vet inte hur länge. Det var därför vi behövde barnvaktshjälp. Jag har kommit med i en projektgrupp på Actimera här i Vallda där man får träna hur mycket man vill under en månad. För att komma igång. Och jag har verkligen varit sugen på att komma igång ända sedan i slutet av graviditeten, så det var ett perfekt tillfälle. Det enda är väl att jag fortfarande anses som rätt så nyförlöst. Mycket att tänka på, som man bör undvika. Men jag tar det försiktigt och hoppas att det går bra. Dagens pass var en blandning av Pilates och Chiball och det var jättebra, förutom situpsen som jag ska undvika. Chiball är definitivt något jag ska fortsätta med under denna månaden. Ska vara jättebra om man har spänningar i nacke och axlar, och det är där alla mina spänningar sätter sig. Det ska bli väldigt spännande att se om detta kan få igång mig ordentligt. Jag är ju verkligen en periodare när det gäller träning.

Rätt så värdelös bild på mig och Li när hon satt i bärsjalen medan jag grejade lite och hon inte alls ville sitta i babysittern.

Förresten, för er som läser bloggen via Facebook (och ni är många, jisses) så vill jag bara säga att alla inlägg inte länkas där.

ny vecka, nya möjligheter

Och så var helgen över och det är måndag igen. Det kanske inte borde påverka mig nämnvärt men det gör det ändå. Andreas ska till jobbet och Maja till skolan. Bara jag och småtöserna hemma. Det är mysigt på sitt sätt såklart, men allra bäst är det ändå när hela familjen är hemma.

Helgen har varit fantastisk. Den har ju varat sedan i torsdags faktiskt. Vi har fattat många beslut angående vår renovering. Haft kalas gånger två för mig. Och njutit av ledigheten. En sväng till biblioteket hann vid med också. Maja är i en riktig bokslukarålder och hade reserverat en bok som äntligen kommit in.

Renoveringen ja. Jag har nog inte skrivit så mycket om den. Det började med att vi skulle renovera köket. Men så ville vi öppna upp mot vardagsrummet och då var det ju lika bra att renovera det med och skulle väggarna tas ner så var det ju nästan tvunget att ta hallen också. Så plötsligt står vi med en renovering av halva huset. Men det känns så roligt och det kommer att bli så bra. Dyrt men riktigt bra. Vi står i valet och kvalet av väggfärg nu. Väljer mellan två. Men annars så har vi nog fattat nästan alla beslut. Skönt. För herregud vad beslut det är att fatta. Helt galet!

Ny vecka imorgon. Li blir sju veckor och jag ska komma igång och träna. Det har jag nog inte heller skrivit. Har kommit med i en projektgrupp på träningsanläggningen här i Vallda och då ska jag under en månads tid få hjälp att komma igång, helt gratis. Jag hoppas att det kommer ge mig den motivation jag behöver. Men jag känner mig faktiskt verkligen sugen på att komma igång. Kilona från graviditeten är i stort sett borta. Låg på 1 kilo plus igår men det där kan ju pendla från dag till dag. Men jag väger så otroligt mycket mer idag än vad jag gjorde när jag och Andreas träffades. Och även om jag aldrig kommer väga så lite igen, så vill jag gärna ner ca femton kilo. Och framförallt så vill jag stärka min kropp så den orkar bära mig i alla år som jag hoppas få leva.

Dagen i bilder

Glada tjejer i sängen imorse. 

Li somnade i babysittern när jag städade köket

Molly har vant sig vid tratten, men gillar den inte. Såret ser dock helt okej ut nu.

I måndags fyllde jag år så imorgon och på fredag ska det firas.