I tisdags testade jag på att ha fem barn en stund. Gick strålande. Men mycket för att Li sov mest hela tiden och de andra barnen var mellan fem och tio. Alltså rätt så självgående. Men det var så härligt att se dem alla fyra tjejer, skrattandes, springandes. Lite bilder från dagen följer nedan.
Denna lilla filur skrämde livet ur tjejerna där den låg och kikade på dem.
Först igår lade jag över bilderna från den riktiga kameran på datorn från förlossningen. Har inte sett dem sedan dess. Tydligen hade Andreas tagit en bild på mig en timme innan hon kom. Hade jag ingen aning om. Dessutom är första bilden från 1 timme och 15 minuter efter att hon kom ut. Och den togs rätt så fort efter att hon kommit in till oss. Så hon var nog ute i akutrummet längre än vad vi trodde. Man hade ju ingen tidsuppfattning där och då. Det enda som spelade roll var ju att hon mådde bättre och bättre. En ganska skojig filmsnutt också från mitt i natten den första natten på BB. Där jag filmar mig och Li och sedan somnar så telefonen filmar taket en stund innan jag vaknar igen. Minns jag inte alls heller.
Det känns längesedan nu, förlossningen. Känner att jag har landat i vardagen nu, som trebarnsmamma. Det går för det allra mesta väldigt bra. Ibland är det svårt att räcka till. När jag ammar Li, Elin behöver hjälp på toaletten och Maja… ja Maja behöver sällan hjälp. Men hon har ju sagt till att hon vill ha mera uppmärksamhet, att hon kände sig lite utanför då precis när Li kom, så det tänker jag ofta på. Att räcka till, till henne också.
Jag känner också ett lugn nu när jag tänker på förlossningen. Ångesten som kom i början är borta. Men jag ska ändå ringa och få komma ner och prata igenom den. Om vad som hände och varför och vad de gjorde. Det tror jag är bra. Nu tänker vi ju att vi är färdiga med barn (men man ska aldrig säga aldrig…) så jag tror att denna förlossningen skulle kunna gå bra att inte bearbeta ordentligt, eftersom jag antagligen inte kommer gå igenom en vaginal förlossning igen. Men jag minns hur all obearbetad ångest efter förlossningen med Maja kom över mig när jag blev gravid med Elin. Och det känns inte bra att ha något så stort obearbetat inom sig.
Tänk att vårt lilla pyre snart är två månader. Fantastiska lilla unge som gör mig så pirrande lycklig varje gång jag tittar på henne. Jag tröttnar aldrig på att titta på henne. Få henne att le och skratta och ”prata”. Igår fick hon ett nytt babygym från Ikea och vilken succé.
Idag var första gången vi hade barnvakt för Li. Ett stort tillfälle. Det var förvisso bara en timme, men ändå. Hon är ju bara sju veckor gammal. Jag har varit iväg innan men då har Andreas varit hemma. Men idag behövde jag åka iväg innan han kom hem från jobbet så tjejernas morfar och K ställde upp och passade alla tre. Det gick strålande. Hon hade varit glad och härlig till strax innan Andreas kom hem då hon somnat. Utan minsta skrik.
Idag var också första gången jag tränade på… jag vet inte hur länge. Det var därför vi behövde barnvaktshjälp. Jag har kommit med i en projektgrupp på Actimera här i Vallda där man får träna hur mycket man vill under en månad. För att komma igång. Och jag har verkligen varit sugen på att komma igång ända sedan i slutet av graviditeten, så det var ett perfekt tillfälle. Det enda är väl att jag fortfarande anses som rätt så nyförlöst. Mycket att tänka på, som man bör undvika. Men jag tar det försiktigt och hoppas att det går bra. Dagens pass var en blandning av Pilates och Chiball och det var jättebra, förutom situpsen som jag ska undvika. Chiball är definitivt något jag ska fortsätta med under denna månaden. Ska vara jättebra om man har spänningar i nacke och axlar, och det är där alla mina spänningar sätter sig. Det ska bli väldigt spännande att se om detta kan få igång mig ordentligt. Jag är ju verkligen en periodare när det gäller träning.
Rätt så värdelös bild på mig och Li när hon satt i bärsjalen medan jag grejade lite och hon inte alls ville sitta i babysittern.
Förresten, för er som läser bloggen via Facebook (och ni är många, jisses) så vill jag bara säga att alla inlägg inte länkas där.
Och så var helgen över och det är måndag igen. Det kanske inte borde påverka mig nämnvärt men det gör det ändå. Andreas ska till jobbet och Maja till skolan. Bara jag och småtöserna hemma. Det är mysigt på sitt sätt såklart, men allra bäst är det ändå när hela familjen är hemma.
Helgen har varit fantastisk. Den har ju varat sedan i torsdags faktiskt. Vi har fattat många beslut angående vår renovering. Haft kalas gånger två för mig. Och njutit av ledigheten. En sväng till biblioteket hann vid med också. Maja är i en riktig bokslukarålder och hade reserverat en bok som äntligen kommit in.
Renoveringen ja. Jag har nog inte skrivit så mycket om den. Det började med att vi skulle renovera köket. Men så ville vi öppna upp mot vardagsrummet och då var det ju lika bra att renovera det med och skulle väggarna tas ner så var det ju nästan tvunget att ta hallen också. Så plötsligt står vi med en renovering av halva huset. Men det känns så roligt och det kommer att bli så bra. Dyrt men riktigt bra. Vi står i valet och kvalet av väggfärg nu. Väljer mellan två. Men annars så har vi nog fattat nästan alla beslut. Skönt. För herregud vad beslut det är att fatta. Helt galet!
Ny vecka imorgon. Li blir sju veckor och jag ska komma igång och träna. Det har jag nog inte heller skrivit. Har kommit med i en projektgrupp på träningsanläggningen här i Vallda och då ska jag under en månads tid få hjälp att komma igång, helt gratis. Jag hoppas att det kommer ge mig den motivation jag behöver. Men jag känner mig faktiskt verkligen sugen på att komma igång. Kilona från graviditeten är i stort sett borta. Låg på 1 kilo plus igår men det där kan ju pendla från dag till dag. Men jag väger så otroligt mycket mer idag än vad jag gjorde när jag och Andreas träffades. Och även om jag aldrig kommer väga så lite igen, så vill jag gärna ner ca femton kilo. Och framförallt så vill jag stärka min kropp så den orkar bära mig i alla år som jag hoppas få leva.
Li började dagen med ett ”tummen upp”.
Fantastiskt gulligt.
Storasyster ville såklart inte vara sämre.
Igår hade vi kalas för släkten och idag kommer lite vänner. Jag gillar faktiskt att fylla år. Kan få ångest över hur fort tiden går, men det är framförallt för barnen. Har ingen ålders ångest… än iallafall. 🙂
Li skiner som en sol när Maja pratar med henne.
Nu är lillan nybadad efter att ha kräkts ordentligt på både sig själv, mig & sängen.
Ha en fin dag!
Glada tjejer i sängen imorse.
Li somnade i babysittern när jag städade köket
Molly har vant sig vid tratten, men gillar den inte. Såret ser dock helt okej ut nu.
I måndags fyllde jag år så imorgon och på fredag ska det firas.
Tårarna rinner. Jag ligger i soffan med Li sovandes på bröstet och känner mig så ofattbart tacksam. Har just läst en blogg av en tjej som också födde en flicka i mars. Vi har följts åt under graviditeten i en grupp på Facebook. Men hennes lilla fina flicka var sjuk och klarade inte att leva själv utanför livmodern. Detta hände innan Li föddes & naturligtvis förde det med sig en ökad rädsla för att det där som inte får hända faktiskt kan göra det. Och så föddes Li och hon var blå och andades inte & de fick klippa navelsträngen fort som attan och rusa iväg med henne. Rädsla, ångest & panik. Li fick 1 i apgar och det fick hennes lilla flicka också. Och jag blir så ledsen för vad de måste genomgå. Och så ofattbart tacksam för att Li är här.
Det handlar mycket om barn i bloggen nu. Bebis framförallt. Och det är ju inte så konstigt. Livet handlar mest om dem, Maja, Elin och Li. Fokus ligger ju såklart där hela tiden.
Men en sak som jag brinner för förutom mina barn är ju något så banalt som tv-serier. Det var längesedan jag skrev om det nu. Jag kanske inte ens har gjort det i denna bloggen. Men i mina tidigare bloggar så har det skrivits en hel del. Jag tror att jag gillar det så mycket för att man får följa karaktärerna under så lång tid. Man lär känna dem på ett annat sätt än i en film. Jag märker att jag även dras åt filmer och böcker som har flera delar av samma anledning.
Nu i maj är det Upfronts i USA och då får vi veta vilka serier som blivit förnyade och vilka som blivit nedlagda. Och även vilka nya serier som får en chans. Jag har som sagt fokus på annat än tv just nu, men mitt twitterflöde fylldes idag med den ljuvliga nyheten att en av mina favoriter just nu, Nashville, blivit förnyad för en fjärde säsong. Underbart då det förra året såg väldigt tveksamt ut att det skulle bli en tredje säsong. Så jag hade väntat mig samma utdragna, nervösa väntan iår.
Bild från google
If I didn’t know better
Fantastisk låt från serien. Förutom att vara bra tv så är det nämligen fantastisk musik. Om man gillar country förstås. Men även om man inte gör det så kan man lyssna på klippet ovan. En av mina absoluta favoriter.
Favoritserier utan inbördes ordning:
Veronica Mars
Parenthood
Friday Night Lights
Buffy
Firefly
Sons of Anarchy
Mitt så kallade liv
Twin Peaks
Tips om man vill ha något att se och missat någon av dessa guldkorn.
Nu dags att sova innan Li vaknar och vill äta.
Igår var Li vaken nästan hela dagen. Hon sov någon halvtimme här och tio minuter där, men mest så var hon vaken. Vaken och glad och nöjd. Ovant eftersom hon vanligtvis sover så mycket, men mysigt såklart.
En av få stunder hon sov under gårdagen.
Igår åkte jag och Li in till Göteborg och åt lunch med sju andra mammor och bebisar mellan tre och 12 veckor gamla. Det var väldigt trevligt, men jag skulle ju hämta Elin på förskolan så det blev inte så länge. Och Li var såklart vaken nästan hela tiden. Men låg snällt i vagnen när jag hämtade mat och satt där i knät resten av tiden.
En väldigt härlig sak med föräldraledigheten är våra mysiga sovmorgnar. Såhär ser det oftast ut på vardagarna.
Elin brukar komma och krypa ner när Andreas åkt till jobbet (om hon inte kommit tidigare på natten).
Li har världens bästa nattrutiner. Jag hoppas verkligen att de kommer hålla i sig. Hon somnar mellan runt 22 och sover ca 5-6 timmar. Vaknar & ammar & somnar om och sover ca 3 timmar till. Vaknar & ammar & somnar om. Hon vaknar för morgon runt 8-9. Jag sover så otroligt bra. För att inte tala om resten av familjen. Eftersom hon bara vaknar för mat så kan de sova vidare. 0troligt lyxigt. Li sov hela nätterna i magen så jag hade mina förhoppningar om att det skulle hålla i sig, men det vet man ju aldrig.
Så gosig! På nätterna lägger jag tillbaks henne i spjälsängen efter amning, men efter den sista på morgonen (vid ca 6) får hon ligga bredvid mig.
Idag är det fredag. Även om det inte spelar lika stor roll när man inte jobbar så är det en extra härlig känsla med fredagar. Maja slutar tidigt och alla är glada. Vi har inga planer idag men Elin var väldigt längtig efter sin morfar och sin Kerstin så jag ska ringa och se vad de hittar på.
Igår var en trist och tuff dag. Allt gick liksom fel utan att vara katastrofalt på något sätt. Alla lever och är friska liksom (Tack!). Men Li var grinig hela dagen. Kunde inte göra något förutom att ha henne i famnen. Så fort jag lade ner henne så tog det två minuter så vaknade hon och skrek. Säkert magen som spökade för hon ville amma nästan hela tiden.
Och så fort Molly är utom synhåll för oss så slickade hon på sitt sår/bandage så nu är tratten på mest hela tiden. Vilken resulterade i mindre nöjd hund.
Elin var faktiskt på bra humör och det var ju en herrans tur. För mellan bebis och hund var det inte många minuter över. Vi hann plantera lite frön i en rabatt (som hon köpte med en kompis i helgen, så gulligt) men annars blev det mest film. Tur att det ösregnade hela dagen så man slapp dåligt samvete för att vara ute ännu mer.
Men så kom Maja och Andras och Li blev lite gladare och då kändes allt lite lättare igen.
Timmar av gråt glömdes av direkt när hon började skratta mot spegeln.
Dagen idag har börjat bättre. Hon åt vid halv ett (och då skulle jag precis lägga mig), vid sex och sen fick jag väcka henne vid åtta så hon skulle ha ätit lite innan promenaden till förskolan. Sedan låg hon nöjd i vagnen hela vägen dit och hem. Det händer inte ofta. Babyskyddet på vagnen gillar hon att både sova och vara vaken i. Men liggdelen ligger hon ju rakt på rygg i och det är inte en favorit om hon inte ligger på skötbordet eller bredvid oss i soffan och man pratar med henne. Men idag gick det strålande.
Klädd i pyjamas, men glad ändå. Tre filtar på så blev det varmt och gott i vagnen.
Nu är Elin på förskolan och Li har fått mer mat och sover gott bredvid mig. Molly har börjat vänja sig vid tratten och solen skiner utanför fönstret. En ny dag och nya möjligheter.
Magdalenas blogg 